KustBloggen





KUST−KunskapUndervisningSpecialpedagogikTeamarbete

 


Jag såg en intressant fråga i Läraren: Har du som är klasslärare i en finlandssvensk skola en idé om en bok som du vill ta in i undervisningen utgående från de nya läroplansgrunderna?

Läsambassadören Katarina von Numers vill samla lärare kring ett projekt där man ska utarbeta pedagogiskt material till både fakta och fiktion. Du kan hittar mer om det här. 8.3.2016 P-OR

Liv, lust och passion!

Bodil Jönsson är författare med fokus på barn och inlärning och föreläser om barns läs- och skrivinlärning. Hon menar att det krävs utmaningar på barnens egen nivå, att de får uppleva segrar istället för att möta motgångar och nederlag.


Kolla hur detta energiknippe till lärarinna konkret jobbar utgående från teorin  avkodning x förståelse = läsning>>>>>


eller

Dyslexi är läs- och skrivsvårigheter, men läs- och skrivsvårigheter är inte alltid dyslexi. Hur hänger detta ihop? så här säger Samuelsson >>>>                                            



 
Jag har också tänkt på vardagen i klassen och lysrören som ger ett hårt sken. Vi igen har bytt ut de vanliga lysrören till lysrör med ett mildare sken, i en del av klasserna. Eftersom borden och pulpeterna är av ljust trä har eleverna också möjlighet att välja ifall de vill lägga ett underlag av konstläder på pulpeten som gör att ljuset inte reflekteras och eventuellt gör det lättare att läsa. Klassläraren kan också använda kopieringspapper med en ton av vanilj. 16.4.2015 AB

A propos Earth Hour:

Hälsningar från en som trivs bättre utan lysrör!
Jag trycker som regel aldrig på den översta strömbrytaren.
Ljuset i klassrummet är behagligare om inte alla strålkastare bländar.
Så man kan ju undra hur mycket annat runt om oss som egentligen inte behövs.
Först läggs det ner en massa pengar på saker som "behövs"
sen skall man spara, avstå si eller så lång tid för att man vill värna om miljön eller något annat.
 
Visst är det härligt med beslutsfattare och innovativa innovatörer som tänker efter - efteråt! M L-B  

 

 



Idag användes ordet "klädstreck" i en av textuppgifterna i tvåornas matteprov. Det var flera som inte förstod vad det var frågan om…. Klädstreck är ordet jag använder, men jag är också bekant med tvättlinan. Jag har två ord för samma sak och jag kan välja vilket jag använder.

Det här är inte första gången jag får undrande frågor om helt vanliga s-v-e-n-s-k-a ord. Ett bra sätt att lära sig ord är att läsa.
Någon kanske minns att jag för en tid sedan föreslog att ni skulle fråga papporna till eleverna i era klasser om någon kan tänka sig att berätta om sitt läsande på Öppet Hus-dagen. Har ingen nappat börjar det vara dags för en liten påminnelse. Det finns en bra tanke bakom idén att det skall vara pappor och inte mammor. Jag tror inte jag behöver förklara vilken.
Om ni inte får någon respons efter er andra lockande inbjudan till papporna att inspirera barnen till att börja läsa, så puffar ni en tredje gång. Hjälper inte det tar ni till stora artilleriet.
M L-B  
 
 
 
Här kommer hälsningar från kulturgruppen!
Vi tycker att vi borde uppmärksamma Tove Jansson och det tänkte vi att vi kan göra bl.a. med en muminutställning. 
Rebecka har gjort underbara muminmålningar på stenar. Hoppas de kan få glädja oss alla på utställningen!
Varje årskurs kan själv fundera ut vad för skoj de kan hitta på.
Vi har planerat att inleda läsveckorna på öppethusdagen. Kanske anslagstavlorna utanför klassrummen kunde vara dekorerade med något muminaktigt… Sedan fyller vi på längs med våren och låter utställningen växa.
Vi kanske kan säga att vi muminifierar skolan!

Läsveckorna avslutas med muminmaskerad!

Undrar vilken av figurerna som kommer att figurera mest bland oss i lärarrummet. 
Utställningen fortsätter naturligtvis fastän läsveckorna avslutas. Vi plockar ner den någon gång i april/maj tänkte vi.


Under öppethusdagen tänkte vi att vi tar fasta på läsambassadörens (E.R.) uppmaning att fästa uppmärksamhet vid papporna och deras läsning.
Du som klasslärare kan efterlysa förslagsvis tre pappor som vill ställa upp i er klass och berätta om sitt läsande, då och nu. De kan t.ex. också läsa något högt för barnen (favoritsagan från egen barndom...) och alla andra som just då råkar befinna sig i klassrummet. Ge dem 10 – 15 minuter var.
Vi fotograferar papporna och så kan vi göra ett härligt bildcollage eller något annat roligt! Det här är ett förslag. 


Åtminstone en av oss har redan testat på det med mycket gott resultat!

Maria Lasén-Back

Nu är tipsrundan i full gång i vårt personalrum, det är roligt att följa med hur många i personalen är engagerade i att fundera och klura, vilket bokpaket som
hör ihop med vem. Ulrica, jag kan inte avslöja vilka böcker som finns i mitt bokpaket men så mycket att jag valt ut två som påminner mej om min barndom och sedan skönlitteratur som jag uppmärksammat i vuxen ålder. En av mina favoriter är ändå författaren Theodor Kallifatides som kom till Sverige från Grekland på 1960-talet. Kallifatides använder en mycket vacker svenska när han skriver, en svenska som jag njuter av att läsa. Vilken skönlitteratur föredrar du/ni?  28.1.2015 AB
Det låter som ett intressant sätt att delge varandra böcker på. Skulle vara spännande att höra vilka böcker som inspirerat dig!
I min hög skulle boken "Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken" (av Dylan William) ligga. Den läser vi gemensamt i kollegiet just nu. Boken delades upp på 3 terminer och vi läser ett kapitel i taget till vissa bestämda datum, då vi avsätter ett lärarmöte (eller en del av ett möte) för att diskutera det lästa. Det är väldigt givande! 2015-01-19 UÅ

Hej Ulrika, det var roligt att höra eller se dej i skrift. Det du skrev om tiden i Åbo och hur mycket vi lärde oss har också jag tacksamt tänkt tillbaka på då och då.



Vi lärare försöker på olika sätt inspirera elever till läsning, men varifrån får vi vår inspiration till att läsa? Efter att jag hörde hur några kolleger i en skola i Pargas hade inspirerat varandra tog jag modell av dem. I fredags på lärarmötet berättade jag att jag utsett mej till koordinator. Alla de i personalen som vill vara med får ge mej, tre till fem böcker/skrifter som har inspirerat eller påverkat, betytt eller betyder något för dem.  Böckerna binds ihop och t.ex. Ulrikas hög ges nr 1, Annikas hög nr 2 osv. sedan sätts högarna i personalrummet och alla är med och klurar ut vem i personalen högarna hör ihop med. 11.1.2015 AB


När jag läste Annikas fråga om ”femfinger-regeln” slog det mig hur priviligierade vi är som fick lära oss så många lässtrategier när vi jobbade på Cygnaeusskolan. I Sverige har man nu under de senaste åren börjat uppmärksamma läsförståelsestrategier, inte minst genom Barbro Westlunds bok ”Att undervisa i läsförståelse” (Natur och kultur). När jag läste boken kände jag igen väldigt mycket av det som jag fick lära mig för så där en 15 år sedan i Åbo!
I projektet ”En läsande klass” (www.enlasandeklass.se) återkommer många av dessa strategier. Tre av mina forna kollegor på Sätraskolan i Stockholm är medförfattare till materialet. (Materialet finns för övrigt gratis på nätet åtminstone detta läsår. Där finns bland annat fina illustrerade affischer till strategierna som man kan skriva ut.) Samma kollegor fick även förmånen att föreläsa om läsförståelsestrategier i Finland i höstas. Trevligt med samarbete över landsgränserna. Samtidigt hoppas jag att kunskapen om och erfarenheter av läförståelsestrategier lever kvar och sprider sig i Svenskfinland, så man inte behöver ”återimportera” dem från grannlandet i väster. 2015-01-05 Ulrika Åström


Tack för din kommentar till min kolumn! Det är alltid roligt att få respons. I den här texten leker jag med olika lärarstereotyper, men naturligtvis är det så att vi lärare alla kan känna igen oss i flera av dem. Jag är glad att du lyfter fram det val du har gjort, att vara professionell och dela med dig. För det är just ett val det handlar om. Och du är själv ett bevis på att det har varit ett gott val - inte bara för dina kolleger utan minst lika mycket för dig själv. 12.12. Katarina von Numers-Ekman

Bästa Katarina von Numers-Ekman. Jag läser din kolumn i Läraren 4.12.2014 http://www.fsl.fi/lararen : Dela gärna med dig. Jag har varit alla du beskriver: entusiastisk omgiven av entusiasm, ensam, den som delar med sig eller så icke, isolerad. Jag har hört kollegan genom väggen och hörts genom dörren. Och jag har sett effekten av att jag bestämt mig för att vara den professionella, den som kan och vill dela med sig. – Ett av glädjeämnena med att ha en lång karriär är att möta lärarpraktikanter om och om igen och kolleger som jag fått vara entusiastisk tillsammans med. Tack för det Katarina och tack för din tankeväckande kolumn. a-ss 10.12.2014







Femfingerregeln har jag inte använt med elever på länge så därför ville jag fråga dej och friska upp mitt minne. Under hösten har jag tagit upp olika anteckningssätt med eleverna i åk 3. Jag började med att tillsammans med eleverna fundera över hur vi gör för att komma ihåg. Sedan presenterade jag vilka anteckningssätt vi kommer att använda. I klassen har vi utgått från texter ur Miljö och Natur boken. Först har vi tittat på uppslaget, rubriken och underrubrikerna, bilderna och bildtexterna, text skriven med fet stil och läst igenom rutan som sammanfattar texten och sedan har jag, eller någon annan vuxen i klassen läst igenom hela texten. Eleverna har fått följa med i texten i sin egen bok eller på tavlan. Efterhand som vi läst ett stycke har vi funderat över vad som är viktigt i stycket och antecknat i häftet. 30.11.2014 AB

Du kan ju berätta för sexorna att du inte hinner läsa allt du vill idag. För att hinna med så mycket som möjligt har du försökt lära dig att hitta nyckelord och snabbt kolla vad texten handlar om och hur den är uppbyggd.

Om du bestämmer dig för att läsa den tänker du hela tiden på varför har skribenten skrivit så här? Vill hen påverka mig? Vad står det mellan raderna?
Och så kan jag inte låta bli att tänka om det stämmer. Har någon annat påstått detsamma som stöder textens påståenden? Och tycker jag likadant? Var kan jag få reda på vad andra tycker? 18.11.2014 por


 
Vi har två tungviktare på öppningssidan: Mogens Jansen från Danmark och Ulla-Britt Persson från Sverige (som jag vill återkomma till). Jag lyssnade på Mogens på YouTube; en analytisk syntes på 4:32. Jag presenterar visuellt läsning för föräldrar och kolleger med stöd av Hoover & Gough’s Simple view of reading (1990) och Lundberg& Herrlin’s Läsutvecklingens fem dimensioner (2003). Mogens Jansen ger en återblick, utvecklar modellerna och tar oss till dagens multilitteracitet: Från teknisk läsning, avkodning till den avgörande förståelsen  som skapar läslust och motivation. Läsaren utvecklar en realistisk tillit till sin läsförmåga och läsningen blir brukt! Funktionell läsning för glädje, fakta, och för livet. De senaste decennierna har breddat läsningen så att den inte längre endast är pappersläsning utan baseras på ett långt bredare medieutbud. Lyssna på klippet! Jag kommer strax att ge återkoppling åt sjätteklassarna på deras läsutveckling. Jag kommer att använda nämnda modeller och försöker utveckla diskussionen till funktionell läsning. Förslag på vad jag ska ta upp med dem? 18.4.2014 A-S Selin

Femfingerregeln: slå upp boken och börja läsa. Sätt upp ett finger för varje ord som är svårläst eller som du inte förstår. Om du finner fem sådana ord på en sida ska du slumpmässigt slå upp en annan sida och börja läsa igen. Möter du åter fem svårlästa ord, har alla handens fingrar i vädret, då behöver du tänka till. Kanske boken är för krävande för dig? Om du väldigt gärna önskar läsa i den trots allt kan du gott välja boken och bläddra i den, men välj gärna en annan också, en som inte har fem eller flera svårlästa ord per sida. Om du inte finner ett enda ord som utmanar dig kanske du kan finna en som utmanar och ger dig lite mera. Så här tillämpar jag femfingerregeln. Hur gör Du? 11.11.2014 Ann-Sofie Selin

Inspirerad av ELINET seminariet i onsdags reflekterade jag över hur jag som lärare behöver använda mig av olika metoder och strategier i min undervisning för att nå alla elever. Under min tid som lärare i Åbo lärde jag mig en hel del lässtrategier, en av dem var Femfingerregeln  men hur gjorde man? 8.11.2014 AB
 

Speciallärarens yrkesroll är i förändring. Vi bygger alltnog på vår kunskap och kunnandet. För att dessa ska komma eleven tillgodo behöver vi utveckla vår roll som handledare av elevens lärare, av eleven och av varandra. Gå till konferenssidan och rulla-skrolla ner tills du kommer till fotografiet av huvudtalarna på Vasakonferensen Gemensamma vägar. Där intill finns presentationer att inspireras av. 11.11.2014 Ann-Sofie Selin


I fliken här på sidan som heter Presentationer, hittade jag Ann-Sofies föreläsning som du hade i Bergen 20.10.2014. När jag läste igenom den påmindes jag om flera saker, den tidiga insatsen, förebyggande specialundervisning och att specialläraren jobbar med alla elever i skolan. Jag behöver också komma ihåg att vi lär oss olika och att vi har olika styrkor och olika behov, det är det som är utmaningen i vårt jobb i skolan . Det ska bli intressant att höra något från dagarna i Vasa, själv söker jag mig till Helsingfors på onsdag för att höra mera om ELINET och ett kommande Finländskt läsnätverk. Annika Björk

Tillhörighet, professionell utveckling och reflektion – tre ben att stå och gå stadigt på. Tillhörighet; specialläraren tillhör ett kollegium som står för praktisk tillämpning och sin utbildningsenhet som står för teorin.  Växelverkan dem emellan genom lärarutbildningen är en av våra finländska styrkor.  Vi behöver förstärka den till nytta för både utbildningen och skolan. Professionell utveckling  sker exempelvis genom deltagande i  konferenser. Jag ska delta i den nordiska specialpedagogiska konferensen Gemensamma vägar i Vasa på Academill i två dagar, temat är Specialpedagogisk handledning. Reflektion; skriver ner mina förväntningar på Vasadagarna medan tåget rullar norrut. Teori och praktik med insikt och respekt för varandra. Och modeller för den specialpedagogiska handledarrollen. Det ser jag fram emot.  Ann-Sofie Selin
***
Just innan jul var jag med om tröskelpedagogik i årskurs 2, i och för sig kunde det ha varit vilken klass eller vilken grupp som helst.
Vet du vad jag pratar om?
4.2.2017 AB







 


 








2 kommentarer:

  1. När jag läste Annikas fråga om ”femfinger-regeln” slog det mig hur priviligierade vi är som fick lära oss så många lässtrategier när vi jobbade på Cygnaeusskolan. I Sverige har man nu under de senaste åren börjat uppmärksamma läsförståelsestrategier, inte minst genom Barbro Westlunds bok ”Att undervisa i läsförståelse” (Natur och kultur). När jag läste boken kände jag igen väldigt mycket av det som jag fick lära mig för så där en 15 år sedan i Åbo!
    I projektet ”En läsande klass” (www.enlasandeklass.se ) återkommer många av dessa strategier. Tre av mina forna kollegor på Sätraskolan i Stockholm är medförfattare till materialet. (Materialet finns för övrigt gratis på nätet åtminstone detta läsår. Där finns bland annat fina illustrerade affischer till strategierna som man kan skriva ut.) Samma kollegor fick även förmånen att föreläsa om läsförståelsestrategier i Finland i höstas. Trevligt med samarbete över landsgränserna. Samtidigt hoppas jag att kunskapen om och erfarenheter av läförståelsestrategier lever kvar och sprider sig i Svenskfinland, så man inte behöver ”återimportera” dem från grannlandet i väster. 2015-01-05 Ulrika Åström

    SvaraRadera
  2. Det låter som ett intressant sätt att delge varandra böcker på. Skulle vara spännande att höra vilka böcker som inspirerat dig!
    I min hög skulle boken "Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken" (av Dylan William) ligga. Den läser vi gemensamt i kollegiet just nu. Boken delades upp på 3 terminer och vi läser ett kapitel i taget till vissa bestämda datum, då vi avsätter ett lärarmöte (eller en del av ett möte) för att diskutera det lästa. Det är väldigt givande! 2015-01-19 UÅ

    SvaraRadera

Vill du fråga något kan du skriva till finrainfo@gmail.com!